tredje trimester....

I morgon går vi in i vecka 29 och där med också tredje trimetern...känns konstigt, tiden går så fort och så långsamt samtidigt. Sparkarna som varit intensiva och kraftiga har sen någon vecka tillbaka börjat ändra karaktär, precis som om den inte har lika mycket plats för att "ta fart" längre.Händer mycket nu (som också känns lite läskigt) Inte hört något från försäkringskassan än angående graviditetspenningen, hoppas på att den ska gå igenom. fattar inte hur jag ska klara av att jobba annars.

Min bästa vän fick barn i torsdags =0) en lite pojke. Kändes så konstigt när jag fick reda på att han kommit, är ju min första vän som får barn på min sida och inte min mans. Är så glada för deras skull och fick samma känsla som när min bror fick för en månad sedan...man vill sååååå gärna att ens egen ska titta ut ocskå. Herregud kan inte ens föreställa hur det skulle kännas om våra försök hade misslyckats, det hade blivit en riktigt jobbig situation för alla inblandade. Men att man längtar nu och börjar bli smått nervös...inför allt som måste fixas och hur det ska gå till...herregud tycker man har förberett sig på de här i så många år men ändå känner mna sig helt "tappad", men jag antar att de löser sig ;0).

frustrerande läkare...

ÅÅÅÅÅ vad allt kan bli komplicerat, ett enkelt litet prov kan bli så omständigt. När vi var hos barnmorskan sist tog hon ett prov på mina sköldkörtelvärden, för det var ändå dags för det...så tyckte hon det va synd att dom skulle sticka mig ännu en gång på vårdcentralen när hon ändå skulle ta blodprov. Å herregud vilken cirkus det blev! jag ringde in mina värden till vårdcentralen och fick en tid till läkaren ( en ny läkare eftersom min gamla flyttat). Han ringde upp, en vecka efter och fattade inte att dom provresultat han hade framför sig var inte dom resultat vi skulle diskutera. När han väl förstått att jag tagit proverna någon annan stans började han prata om hur han absolut inte kunde ta ansvar för några andra prover än dom som han remmiterade, hur dom inte fick göra så hos barnmorska och att efter v. 25 va det dom som skulle ta hand om mig, detta hade inte han med att göra. Fruktansvärt arrogant och "jag vet bäst" attityd hade han. jaha de va ju bara å ringa till barnmorskan och berätta. Där säger dom att dom brukar göra så här, att det aldrig varit problem innan och att den läkaren är ju inte riktigt frisk. Hon sa att "många läkre tycker att en gravid kvinna ska komma till oss om hon så får benbrott". Så då fick jag ringa tillbaka igen , denna gången irritera, upprörd och hormonig....;0)....sen drog karusellen mellan dessa två igång. vårdcentralen ringde och skällde på barnmorskan och barnmorskan på dom.... tänk att något litet kan bli så stort. Det slutade med att jag fick åka å ta nya prover och fick pratat med läkaren idag igen, lite mer fjäskig va han men fortfarande med en översittarattityd att dom va dumma i huvudet som gjort så här, å han skulle minsann se till att de fick veta hur arroganta DOM varit! (ingen riktigt självsyn hade han). Barnmorksan å andra sidan vill anmäla han för att han nekade mig hjälp. å här sitter jag och bara vill mitt barns bästa å få mina jäkla prover analyserade....nä det blir till å byta vårdcentral tror jag bestämt!

Galloperande hjärtljud

I går var vi på besök hos barnmorskan. vi fick lyssna på barnets hjärta. lät som en galloperande häst. 145 slag i minuten mätte den....sååå ska man tro skrönor är det en lite påg! Mannen har själv hört hjärtat genom magen, fick sig en liten spark i örat samtidigt =0) men det va kul att själv få höra det också, har lite svårt att böja mig så ;0)...

Semestern har börjat och vi röjer för fullt i trädgården, känns ju att man inte är så flexibel som man brukar :0)...ha en solig skön dag!

v 25 (24+0)

oj då, idag var vi och beställde barnvagn, kändes väldigt konstigt måste jag säga, pirrigt. blev en emmaljunga edge duo och en gracco babyskydd som ska hämtas ut någon månad innan BF.

Pratade med en förälder härom dagen på jobbet, hennes dotter ska sluta hos oss nu och vi pratade lite om graviditet och så. Sen säger hon "ja både S och G är ju via IVF"  då kunde jag ju inte hålla mig utan berättade att så även var fallet här. Vi diskuterade en stund var, när hur och så vidare. bl.a berättade hon att S var 3 veckor förtidigt och G var 10 veckor för tidigt, herregud då fick jag en liten klump i halsen. har ju läst om att det är större risk att man får för tidigt när det är via IVF men jag hoppas verkligen inte det blir så tidigt! Min mamma födde ju min första bror 3 veckor för tidigt så det ligger ju i familjen....opps....
Men va skönt det va att få prata med någon på riktigt som faktiskt förstod vad man gått igenom. tyckte nästan de va synd att dom slutade så vi inte han diskutera det fler gånger, samtidigt kan de blir svårt att va professionell mot föräldern när man kommer in på så personliga samtal. Men som sagt vi är många där ute som går igenom det här, skulle nog dra till med en gissning på  1-2 barn per förskola i alla fall.

faster...

igår blev jag faster till  en underbar liten tjej, ebba =0) roligt nog ett namn vi också funderat på.

veckorna går och det är nu v 24. magen blir bara större och större, haft lite mer energi dessa dagarne känns skönt. Har skrivit mitt "brev " till försäkrningkassan nu. väntar på att få chefens sen ska jag skicka in mitt underlag så får vi se om det blir någon graviditetspenning. Som det känns nu kommer man ju inte orka jobba i höst!

Börjar känna ett sug att köpa på mig bänisgrejer, har lyckats hejda det hittils men vi får väl se hur länge det blir...fast första saken kanske blir vagnen som vi förhoppningsvist ska få beställt i helgen =0)...ska försöka bli bättre på att uppdatera, men ni vet snart är det semester =0)...kram på er där ute

v 22 (21+6)

herregud vart tar tiden väg. Det sparkas varje dag och jag känner tydligt att pyret har en sömnrutin... Idag kände även maken en lite spark, jag har känt dom sedan en tid tillbaka utanpå magen, men de är ju inte lätt å tajma sparkar med att han ska va i närheten och hemma förstås.... Han tyckte nog den kändes lite för lite för att han ska förstå att de faktiskt var en spark men jag vet att han kände den , för han reagerade innan jag
hann säga något ;0)....

mycket som händer på jobbet just nu, varit avslutningar och denna veckan har även många gått på semester redan. Känns konstigt att inte kunna säga säkert att vi ses till hösten igen, vet ju inte hur det blir men graviditetspengningen. är ju så himla svårt att få igenom de som förskollärare har jag förstått.Tänkte försöka skriva ihop något nu innan jag och chefen går på semester så jag kan skicka in de i tid.....någon som vill dela med sig av erfarenhet kring detta så tar jag mer än gärna emot tips....

Känns verkligen som om "förlossningar" ligger i luften för tillfället. Min bästa väns syster ska ha på måndag. Min bror och svägerska ska få sitt under efter midsommar någon gång och min bästa vän ska ha i juni så nu ligger de verkligen i luften...kommer kännas så overkligt när dom fått sina små liv att veta att det där faktiskt också väntar oss!!!!det hade blivit en mycket känslomässig och jobbig sommar om vi varit mitt i försök. Absolut inte för att man missunnat någon annan lyckan utan för den stora påminnelsen man skulle fått av de man kämpade för. Nu sitter jag här med magen och en pinlga (bola) runt halsen, som barnen på jobbet bara älskar ;0) dom säger att dom pratar med bäbisen med den. har ju berättat att bäbisen kan höra den...dom e så söta....kram på er där ute....

idag hände det....

idag kom dom första små sparkarna, har känt rörelser lite då och då, knappt fattat att det varit det. sen idag när jag satte mig ner va det som om bäbisen protesterade med en liten spark långt ner. underbar känsla, vill bara känna mer! Sen tror jag att jag hade min första sammandragning också. gjorde skit ont långt ner i magen som om någon vred om något där inne, kunde inte sträcka på mig alls....Så nu börjar de nog hända grejer =0)...känns häftigt =0)...