vecka 11 10+2

jaha tänkte ge mig iväg å köpa mamma byxor men det gick inte riktigt som jag tänk mig. Det fanns bara byxor i storlek 36 och 38...låååång ifrån vad jag kan ha. hittade ett par mjukisbyxor så de fick bli det istället. väldigt skönt att ta på sig när man kommer hem =0)...allt det känns så himla overkligt. trodde ju aldrig att jag skulle få uppleva en graviditet eller att få dela de  med min man.  Han är otålig =0) tycker det går långsamt å inget händer, kan inte mer än att hålla med han men jag tror att när den väl kommer igång att växa ordentligt kommer det kännas annorlunda. Kom på i bilen hem från jobbet idag vilken himla tur vi haft! Vet ju hur många ni är där ute som kämpa och kämpar. tänker ofta på er! varför hade vi oddsen på vår sida. visserligen kan mycket fortfarande hända men vet ju att det inte är många som ens får en chans att bli gravid. Ju längre tiden går byts tankar som jag får i alla fall uppleva ett plus, ringara å boka tid till MVC, träffa barnmorska os.v till att faktiskt tro att det kan gå i hamn och att varför skulle det inte gå bra, inget tyder ju på något annat! nu är det två veckor kvar till den "magiska gränsen" När vi kommer in i vecka 13 kommer vi nog ändå dra en lättnads suck att en stor procent risk för missfall försvunnit. kram på er.

vecka 10

hej vad tiden går. Gick idag in i vecka 10! Får beklaga att jag är dålig på att skriva här men heregud va trött jag är! Kan lätt sova 8 timmar på natten för att sedan lägga mig i soffan 2 timar senare och sova bort hela för middagen och gärna middagen också! Tar på kroppen de här! Tycker mig också redan kunna se en liten mage som börjar träda fram, får i princip inte på mig mina byxor längre. Fattar ju själv att det inte är sjlva barnet utan jag fröstår ju att det är p.g.a att jag är så uppblåst och svullen. gogglade på det och hittade en bild på en tjej i vecka 9 med en mage som om hon va i vecka 20! snacka om att de är olika. Börjar så smått fundera om man kanske vågar sig på att köpa mammabyxor snart....eller jag har ju inte mycket till val när dom inte går att stänga och det börjar göra riktigt ont när det trycker på magen. Kära besvär :0)..... Vet inte rikitgt om man fattat de här med att man är gravid! Har ju sett de, vet att det lever men det är precis som om i samma sekund som vi gick därifrån började man fundera på om det fortfarande lever och växer! Tanken finns liksom i bakhuvudet hela tiden, fast man inte har någon egentlig orsak att känna så....allt är ju som det ska och tro mig symptom har jag så det räcker och blir över! Men man kan väl inte fatta att man kommit från 1 på miljonen till att faktiskt va gravid, tack tack tack för att forkning finns!!!

lilla pyret!

Ja där är det! litet som bara den men bara vårt! det är vårt egna lilla pyre, som växer inuti mig. Lycka är ett litet ord som beskriver hur vi känner oss just nu. Vilket också betyder att i morgon är jag 27 år och gravid! Världens bästa födelsedagspresent.....

hälsosamtal..

Va på hälsosamtal idag. Kändes jätte bra! De va inte samma människa som jag pratade med i telefon sist. Detta va en go lite äldre "tant" kändes bra att prata med henne. Vi pratade om lite allt möjligt, om vår resa och sånt. Sen va det ju det mat, hälso och nikotin vanor. Tur man varken dricker eller röker har nog med oro inför viktuppgång!

Börjar bli riktigt nervös inför måndag. tycker jag har känt mig anorlunda de sista dagarna med. inte så att de skulle va borta utan bara anorlunda. Inte så trött längre men sen är jag å andra sidan betydligt friskare. ja de är väl bara å hålla tummarna.....

nya läkartider...

så jag ringde till min vårdcentral och fick bokat tid för att ta tester för mitt sköldkörtlesvärde! va där idag och lämnade prover. Skulle ju inte ta någon medecin på morgonen och trodde jga skulle bli knäpp när jag vid middagstid inte alls kunde minnas om jag tagit eller inte tagit medecinen. snacka om förvirrad, fick åka till läkaren och erkänna som det va, men de tog ändå prover och baed mig ringa om jag hade tagit medecinen. Kom hem och såg att jag inte tagit den. Herregud det är ju så man blir rädd för sig själv ju!

På torsdag ska jag in på hälsosamtal till MVC- känns lite konstigm, eftersom vi inte gjort något konstaterande att de faktiskt finns något där, samtidigt det får ju inga vanliga graviditeter göra. hoppas verkligen hon är trevligare än hon va i telefon sist! Men jag vet ju att hon kommer fixera sig vid min vikt! de gör dom ju alltid....å visst är jag nervör inför alla extra risker det faktiskt finns i med att jag väger för mycket, men nu kan jag ju inte göra mycket mer! hoppas ju verkligen inte man kommer gå upp sådanna skräck siffror som vissa man hört  typ 30 kg, å då är det en lite tanig sak som säger det....huja.... om det ens finns något där inne vill säga! dom tankarna börjar krypa fram mer och mer. Ska på koll om en vecka, börjar bli riktigt nervös! Herregud va gör vi om de är tomt??????