Nu är HON här!!!!

Vilken otrolig lycka vi känner! 18 oktober (en dag innan bf) kom vår lilla Sofia till världen. 3925 gram och 51 cm lång. Finns inte ord att beskriva känslan när hon ligger i min famn och tittar på mig med sina stora blå ögon. Hon är bara vår!

Allt började i Torsdags kväll. Jag fick en blödning och blev orolig och ringde förlossningen. Dom sa att det antagligen var en teckenblödning och om jag ville fick jag självklart komma in.Jag ringde min man och när han kom hem blödde jag fortfarande var på vi åkte in! Väl inne på förlossningen kopplade dom upp mig till ett CTG. Då hade vår lilla tjej 200 i hjärljud, jag fick ligga där och va nervös när jag tittade hur slagen gick från 190 upp till 206 som max. Personalen gick in och ut ur rummet och mummlade både det ena och andra. Efter ett tag fick jag upp och gå en svän. När jag sedan blev uppkopplad igen hade hon lugnat sig. Dom undersökte mig och konstaterade att jag var öppen 1 cm. Jag blev hemskickd med en ny tid för CTG på fredagmogonen. I bilen hem kände jag hur mer och mer markanta värkar började komma. Den natten sov jag ingenting! Värkar med 5 min mellanrum hela tiden. På morgonen hoppade värkarna mellan 5 och 3 min. Men eftersom vi fått tid på förlossningen ringde vi inte in utan åkte in på avtalad tid.
När jag kom in sa jag att jag sulle ta ett CTG och Barnmorskan reaktion var "Du har värkar va". Vi lades in på förlossningen i samma veva och jag var nu öppen 4 cm. Efter att ha andats mig igenom värkar i 2 timmar, blev de dag för lustgas (min bästa vän). 3 timmar efter det satte dom en EDA (ryggmärgsbedövning) Då avtog värkarna nästan helt, men eftersom jag inte sovit något på natten lät dom mig vila en timme innan dom tog hinnorna så vattnet gick! 19.46 på kvällen kom hon. Efter 30 min krystvärkar.
Ja det gjorde SKIT ONT! men måste säga att jag fått en väldigt positiv upplevelse av förlossningen. Inte minst bidrog min man stort till det som var en klippa genom allt!

Nu börjar en ny tid i livet! som efter varje dag känns mer och mer otrolig! min anledning till att jag startade bloggen var att få "prata av mig" och söka förståelse och liknande upplevelser hos er där ute! Och jag känner nu att det behovet har jag inte längre. Vår saga slutade lyckligt! All sorg och bearbetning gav oss just Sofia!Och för er därute som kämpar och försöker ta var dag i taget. Kämpa vidare och jag hoppas att även ni får uppleva detta en dag. Självklart kommer jag fortsätta följa era resor och kanske en dag tar upp min blogg med försök nummer 2! Men för nu tackar jag för allt stöd ni gett mig och för att ni följt oss genom detta! TACK!

2! dagar till bf......

känns så himla konstigt att vårt datum är så nära. vet ju såklart att den kan komma om en eller två veckor till men ändå! nedräkningen är snart över och då kommer vi få ha vårt lilla pyre i famnen. Känner mig lugnare nu än förra veckan (knasigt nog) har nog börjat tänka mer att jag kommer märka när det sätter igång så de är ingen ide att gå och fundera över allt som händer.
Hade en mysig dag igår med bästa väninnan och hennes två och en halv månaders son. Ska bli fantastiskt att vi kommer få uppleva allt tillsammans sen. Bra att ha någon att rådfråga också som nyss gått igenom sakerna.

Börjar bli väldigt drygt att gå hemma nu, har gjort allt färdigt som vi ville ha klart innan pyret kommer , så nu får man hitta på saker att göra och samtidigt som man ska orka det också! får se om de blir lite bullbak senare idag ;0)...

blir tokig!

Vet att inte BF är här än och att den inte "ska" ut än enligt dateringen MEN jag känner hur otålig jag börjar bli! den kan ju faktiskt komma när som, de är ju lika normalt att den kommer innan som efter BF...men jag hoppas verkligen att vårt lilla pyre vill komma ut innan, för jag orkar snart inte vänta längre. Undrar så när man kommer känna av att något är på G. Kommer vattnet gå? kommer värkarna säta igång direkt? hur lång tid kommer de ta? Kommer min man hinna hem innan jag måste åka in till BB? han jobbar ju borta på veckorna så det absolut bästa vore ju om den tittar ut en helg. Tar ju ändå 1 och 1/2 timme för han att köra hem så det är kanske inte så konstigt att man är lite nojig om när och hur det kommer ske. Skulle ju gärna vilja ha han hemma varje natt i 1 månad framöver nu men det funkar ju inte så!

Känns så konstigt att VI kommer få en förlossningshistoria att berätta. VI som varit inne på adoption från t.o.m innan vi visste vad som va fel. måste ju säga att det här vi går igenom verkligen har format oss. Nygifta och få reda på att man kanske aldrig kommer få biologiska barn är ju inte det lättaste att ta. Men som det har stärkt oss i vårt förhållande och vår kärlek! Säger inte att det va bra att gå igenom det här men skulle inte heller vilja byta ut de! What dosen´t kill you makes you stronger. Förstår ju så klart att det är lätt för mig att säga de när man sitter här högravid och allt gått bra trots allt. Tänker så ofta på er som kämpar där ute, efter oräkneliga försök fått negativa nyheter varje gång! Att ni håller ihop som par att ni kämpar och växer är oerhört stort och starkt av er!!! glöm inte det!! Och jag hoppas av hela mitt hjärta att ni också kommer få ert lilla pyre en dag!

13 dagar till BF

Oj vad längesedan jag skrev nu ....havandeskapsförgifning va de ingen (tack och lov). Fick dock åka in en sväng till förlossningen i måndags då pyrets hjärta va upp och slog ca 190 slag..men när vi kom in dit och fick göra ett ctg såg allt normalt och bra ut.

Har varit förkyld,hostig och dålig i snart en veck och de tar på en kan jag säga när man är höggravid! Så drygt.

Tror att min slempropp började släppa i onsdags, kom lite på kvällen och sen lite på morgonen. men de är ju svårt att veta om allt är borta, de ska ju betyda att livmodertappen är försvunnen och att man börjat öppna sig...kan dock ta två veckor ändå tills de sätter igång!

Håller på att bli galen just nu av ovisshet, man tror vattnet sipprar varje dag eller att kanske ändå börjar man nog känna lite molande värk! Vill att den ska komma ut NU! dom här sista veckorna känns som månader, kommer bli  så himla drygt om vi går över tiden också.

Samtidigt är man så orolig att något ska gå fel så här i slutet, har ju läst en massa skräck historier (dum som man är) . Sen vill man ju inte va den som nojjar sig och ringa förlossningen i onödan. Tror aldrig jag googlat på så mycket konstiga saker som under denna sista månaden.

Har fått för mig att jag läst någonstans också att föda innan bf för oss som gjort ivf ökar med 50%..sen kom alla mina syskon tidigt och samma på min mans sida. så därför har man väl fått för sig att den borde titta ut lite tidigare. Men så kommer det säkert inte bli, försöker ställa in mig på att gå över tiden för att de ska kännas lättare. man kan ju alltid försöka lura sig själv lite..... ;0)

BM besök, misstänkt havandeskapsförgiftning ?????

Var hos BM idag. Allt gick på som vanligt...frågor och lite annat tog upp. Jag nämnde att jag svullnat rejält på fötter,händer och ben de sista veckorna, men de är ju ändå rätt normalt. Hon frågade om jag haft huvudvärk. Till coh från har jag ju haft liiite huvudvärk men inget tryck så att säga. Ja men du har inte haft ont under brösten frågar hon då.....ööööö jooo typ jätte ont. Men  jag har tagit för givet att det är bäbisen som ligger å trycker uppåt, vissa gånger har det känt lite bort domnat. Då blev hon lite nervös och ville ta ett urinprov eftersom även trycket ligger liiite högt. Visade inget i urinet, så det va ju jätte bra, men vill ändå att jag kommer in på en koll till redan på fredag. Kan känna att jag själv inte blev så stressad över det men när jag märkte hur orolig hon blev började jag bli nervös. Så vi får se vad de visar på fredag, men skönt att veta att hon tar de på allvar. Kände jag av några symptom eller att trycket blev större under brösten skulle jag ringa förlossningen direkt. Kanske dags att packa BB väskan ikväll för säkerhetsskull??? Skötbordet har vi ju i alla fall fått på plats =0)

pågående projekt

Nu när jag går hemma försöker jag göra lite av varje. Är ju en helt annan sak när man kan vila hur och när man vill och bestämma själv vad man orkar..men på kvällarna brukar jag underhålla mig med lite virkning =0) blev den här pippifilten som vi ska ha i vagnen.....

och så jobbar jag på en till med massa färger, som man kanske kan ha i sängen eller på barnrummet senare får se när den blir klar =0)

Är orolig, nu när det börjar närma sig, om man kommer  märka att vattnet går eller inte. Och vad händer om man inte märker något. Visst värkarna kommer väl igång tids nog ändå. Tänk t.e.x om man går på toaletten och vattnet går då???? hur "vet " man då att det är vattnet som gått....visst jag ska inte behöva oroa mig för detta ännu igentligen. Är ju ändå 5 veckor kvar (pust). men får väl prata av mig hos BM på måndag.

Ha en fin helg alla! Kram

magbild v 34

Ja lite har den växt minsann ;0) bild från v.34.

börjar bli lite tungt nu, men nu märker man skillnad vecka från vecka, spännande!