ofrivilligt barnlösas dag!

I går la vi upp en status på facebook om att vi va gravida, stort steg. vet att de finns många åsikter om hur vidare man ska göra det eller inte, men efter i flera års tid sett statusuppdatering på statusuppdatering om graviditeter och nyfödda tyckte jag det var våran tur. Det som känns är att det är säkert någon bland mina facebook vänner (som inte jag vet) som kämpar som vi, och också blir ledsen av min uppdatering...blandade känslor.

idag la jag även upp en bild från barnlängtan och att dela och stödja de ofrivilligt barnlösas dag, skiter i vilka som tolkar de som att vi kämpar. varför denna hemlighetsmakeri, de är ju inget ovanligt!!!! det om något vet vi som kämpar, varför inte få andra människor att inse hur många som lider och kämpar i det tysta! Jag hoppas att åtminstonde en av er som läser min blogg vågar göra detsamma. Våga uppmärksamma denna dag!

detta lilla liv

här har vi en fullt normal och jätte bra bebis =0)....vi är såååå tacksamma och lyckliga...nu gäller det bara å vänta 5 månader till då ...pust... ;0) älskar hur man ser näsan så tydligt (t.om barnmorskan tyckte de va lite kul) ....hihi...

vecka 19....

så idag gick vi in i vecka 19 och i morgon är det dags för ultraljud. trodde inte jag skulle va så nervös som jag tror jag är, kan inte riktigt tänka på de, försöker koppla bort de och hoppas på att vi får tummen upp i morgon! vet ju att saker kan ske efter ultraljudet men har varit med om så många i vår närhet som fått "dommar" över sig vid detta ultraljud.....ja de är väl bara att tro att allt är som de ska, för om det inte är det vet jag inte vad som händer.......

vecka 18 (17+3)

Visst börjar det synas??? de kan ju inte bara va inbillning från min sida eller?...;0)  

vecka 18

herregud va tiden går fort. är redan inne i vecka 18 och äntligen har magen börjat puta ut oredentligt, jag vet inte om det är p.g.a att vi haft svårigheter men jag vet att jag varit väldigt ivrig till att magen ska synas..men vadå, efter allt ska man väl få va lite ivrig.... längtar tills på måndag då vi ska få åka på vårt första "vanliga ultraljud" ..ska bli häftigt och se lilla pyret igen, fast det är till viss del skräckblandad förtjusning. Vad händer om något är fel!!!??? tror inte jag kommer klara av det....nä allt måste bara vara bra. åå längtar såååå efter vårt lilla pyre, har vänner och bror som ska bli föräldrar i sommar, så jag får väl gosa med dom tills vår egna kommer =0)......är så glad för min brors skull, de har haft sina prövningar när det kommer till barn och de är så härligt att veta att snart så får dom sin efterlängtade lilla tös!...


Nu vet barnen på jobbet att jag har en bäbis i magen, va inte meingen de skulle få reda på det förrän jag visste att allt va ok. meeen en unge avslöjade mig;0)...du har en bäbis i din magen, sa han en dag...ja inte kunde jag ljuga för han ju..."ska du bli pappa" va en kommentar =0) härliga ungar!!!